Kartläggning

Ett viktigt led i bullerskyddsarbetet är att genomföra kartläggningar av omgivningsbuller, på såväl övergripande nivå som av mindre områden. Viktiga styrdokument för kartläggning av buller är det så kallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) som utfärdats av EU och den svenska Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.

Kartläggning enligt EU-direktivet

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av det så kallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Direktivet omsätts i praktiken genom den svenska Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Kartläggningen ska också följas av åtgärdsprogram innehållande handlingsplaner för att minska bullret.

Bullerkartor som visar på 2021 års exponering ska ha rapporteras in till Naturvårdsverket senast 30 juni 2022. Mer information om de strategiska bullerkartläggningarna finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Gemensamma beräkningsmetoder

Inom EU har man  infört gemensamma metoder för hur kartläggningarna ska genomföras. Från och med den 31 december 2018 är det obligatoriskt att använda den nya beräkningsmetoden Cnossos-EU.

Kunskapscentrum om buller har även tagit fram kompletterande anvisningar för strategisk kartläggning med CNOSSOS-EU.

Även kommuner som inte omfattas av EU-direktivet kan ha behov av att kartlägga bullersituationen och Sverige har sedan tidigare egna metoder för kartläggning av trafikbuller. Hittills används den så kallade Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller och spårburen trafik.

Regional bullerkartläggning

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) inom Region Stockholm har tidigare genomfört satsningar att harmonisera de bullerkartläggningar som görs i länet. Projektet resulterade i en vägledning för kartläggning av trafikbuller samt en metod för kartläggning av bullerfria områden. Läs mer på sidan Regional bullerkartläggning.

Just nu pågår vid CAMM ett projekt som syftar till att utveckla ett digitalt verktyg för uppföljning av den miljörelaterade hälsan i länet, Miljöhälsa på karta. Inom projektet kommer länstäckande kartor av trafikbuller att tas fram och kopplas till populations- och besvärs-/hälsodata. De första resultaten från projektet kommer att offentliggöras under 2023/24.

Nationella beräkningar av antalet bullerutsatta

Vart femte år genomför Naturvårdsverket nationella beräkningar av andelen individer i befolkningen som exponeras för trafikbuller från olika källor. Den senaste genomfördes av Sweco år 2014.

Just nu pågår dock en översyn och utveckling av strategi för de nationella bullerkartläggningarna inklusive metoder för att beräkna hälsopåverkan av trafikbuller. Arbetet görs inom ramen för Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI).

Regional beräkning av antalet bullerutsatta

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid Region Stockholm genomförde år 2020 en beräkning av antal och andel individer (18-84 år) som utsätts för buller från olika trafikslag. Resultaten finns publicerade i rapporten "Trafikbuller i befolkningen - Exponering, utsatta grupper och besvär".

Beräkningsmetod för bussdepåer

Trafikförvaltningens internt styrande dokument som beskriver hur man ska beräkna buller från bussdepåer. Instruktionen grundar sig på en metodbeskrivning som tagits fram av Tyréns på uppdrag av Trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen ser gärna att även andra aktörer tillämpar denna metod när det görs beräkningar på deras anläggningar, t.ex. för bedömning av exploatering i närområdet.

Senast ändrad 2022-08-26