”Vi översköljer patienterna med råd, men vi kan göra bättre”

Med Sveriges första donationsprofessur i hjärt- och kärlprevention vill Ylva Trolle Lagerros och Sandra af Winklerfelt Hammarberg skapa en vårdkultur där hela vårdkedjan har tillgång till effektiva, evidensbaserade metoder. Målet är att gå från generella råd till att möta varje individ på rätt nivå, med stegvis behandling som ger hållbara resultat.

Obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros har nyligen tillträtt Sveriges första donationsprofessur för prevention av hjärt- och kärlsjukdomar, en tjänst knuten till Karolinska Institutet och Liljeholmens universitetsvårdcentral vid Akademiskt primärvårdcentrum. Rollen är skapad för att stärka hela vårdkedjan inom förebyggande arbete.      
– Under min karriär har jag sett enorma framsteg i hur vi behandlar sjukdomar, vilket är imponerande. Men nu står vi inför stora hälsoutmaningar, och det krävs att akademin, vården och samhället samarbetar för att bli bättre på att förebygga och fördröja att sjukdom och ohälsa ens uppstår, säger hon.
– Professuren ger oss en ny plattform och legitimitet för att jobba med dessa frågor. Vi översköljer patienterna med råd, men hur stor effekt har råden? Hur ska vi på bästa sätt lägga vår tid i hälso- och sjukvården för att stötta patienterna till levandsvaneförändringar?

Professuren som möjliggörs av Norheds stiftelse, Werlabs, Scania och Region Stockholm har sin bas i primärvården.
–  Det här är ett stort steg i rätt riktning, säger Sandra af Winklerfelt Hammarberg, verksamhetschef på Liljeholmens universitetsvårdcentral. I primärvården möter vi patienter i alla åldrar med de stora folksjukdomarna, och här har vi chansen att nå dem tidigt innan problemen blir allvarliga. Genom att utveckla metoder som verkligen fungerar kan vi både göra en skillnad för patienterna och undvika onödiga insatser – vilket låter oss använda våra resurser klokare, säger hon.

Sandra af Winklerfelt Hammarberg (t v) och Ylva Trolle Lagerros.

 

Precisionsprevention – att möta varje individ på rätt nivå

För både Ylva Trolle Lagerros och Sandra af Winklerfelt Hammarberg innebär effektiv kardiovaskulär prevention mer än att bara ge råd eller informera om risker. De talar om "precisionsprevention" – där vården anpassas efter varje individs unika behov, förutsättningar och motivation.
– Vi kan inte möta alla patienter med samma lösningar. För att undvika att våra insatser blir verkningslösa behöver vi i stället möta varje individ på rätt nivå, säger Ylva Trolle Lagerros. Att till exempel gå ner i vikt är en komplex process som kräver många små förändringar och en serie beslut. Det finns ingen quick fix, menar hon.

Ylva hänvisar till en studie hon genomfört med lokförare, där även små steg kunde hjälpa dem närma sig hälsosammare vanor, trots att resultaten kanske inte märktes direkt.
– Det handlar om att få patienten att närma sig målet, steg för steg, säger hon.

Sandra lyfter att vården ibland missar att ta hänsyn till patientens livssituation, vilket kan försvåra för individen att göra hållbara förändringar.
– En person som går igenom en stor livshändelse, som en skilsmässa, eller hanterar en ADHD-utredning för sitt barn, kan inte alltid prioritera livsstilsförändringar, även om de vet att de är viktiga. Då riskerar vi att patienterna känner sig pressade och dömda, snarare än stöttade, säger Sandra.

Hon menar att ett stegvis tillvägagångssätt kan vara effektivare, där insatser anpassas efter individens behov och stegvis intensifieras om så behövs. Modellen är inspirerad av vården vid psykisk ohälsa, där patienter erbjuds olika nivåer av stöd, från självmonitorering till mer omfattande insatser, beroende på deras individuella behov. Sandra ser universitetsvårdcentralerna som idealiska testbäddar för att utveckla och finslipa denna modell.

Förändringar som fungerar på sikt

I sin nya roll som professor vill Ylva Trolle Lagerros rikta fokus mot att identifiera och utvärdera metoder som ger hållbara resultat för patienterna över tid.
– Vi vet att rökstopp, fysisk aktivitet och minskad alkoholkonsumtion är viktiga, men hur ska vi på bästa sätt stötta patienter att uppnå detta? Vi i hälso- och sjukvården ger gärna råd, men ovälkomna råd är sällan väl använd tid säger Ylva Trolle Lagerros.

Sandra betonar en utmaning i vården: ofta registreras mängden råd som ges, medan det är svårare att mäta de faktiska resultaten för patienternas hälsa.
– Resultatmåtten måste handla om hur vi förhindrar allvarliga sjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke, snarare än hur många samtal vi har haft, förklarar hon.

De nya läkemedlen mot obesitas har lyfts fram som en banbrytande metod för viktminskning genom att dämpa aptiten. Men Ylva menar att för de allra flesta behövs mer än läkemedel för att i längden kunna hålla den nya lägre vikten.
– Att känna sig mättare gör det naturligtvis lättare att gå ner i vikt, men utan långsiktiga förändringar av levnadsvanorna är det lätt att gå upp i vikt igen när behandlingen avslutas och hungern kommer tillbaka. Det är de hållbara förändringarna som verkligen gör skillnad på sikt, oavsett om de skett med eller utan läkemedel, säger hon och påpekar att forskningen visar bäst effekt hos patienter som lyckats integrera levnadsvaneförändringar i sin vardag.

Utveckla digitala verktyg

För att kunna erbjuda ett hållbart stöd som fungerar för fler ser Ylva digitala verktyg som en viktig pusselbit. I sin egen forskning har hon sett hur digitala lösningar för egenvård kan förenkla för patienterna att arbeta med sin hälsa i vardagen och samtidigt frigöra vårdresurser för de som behöver extra stöd. Ylva vill därför vidareutveckla användningen av digitala lösningar för att skapa ett mer tillgängligt och kontinuerligt stöd.
– Det handlar om att ge patienterna möjlighet att ta ett större ansvar för sin egen hälsa, samtidigt som vi står redo att stödja dem när det behövs. Genom t ex digitala besök och egenmonitorering kan vi erbjuda tätare uppföljning och en större kontinuitet, säger hon.

Men hon poängterar att digitala verktyg inte är rätt för alla. En viktig aspekt av forskningen kring dessa lösningar är att förstå vilka patientgrupper de fungerar bäst för, så att rätt stöd kan erbjudas till de som behöver det mest.
– Vi måste förstå vilka patienter som drar nytta av digitala verktyg och vilka som inte gör det, så att vi inte tappar bort dem som verkligen behöver mer stöd, säger hon.

Målet: en vårdkedja med evidensbaserade verktyg för förebyggande arbete

Ylva Trolle Lagerros fortsätter sitt kliniska arbete på Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum, en roll hon ser som nödvändig för att förstå vad som fungerar i praktiken och för att hålla forskningen relevant och förankrad i vårdens vardag.

Tillsammans med Sandra af Winklerfelt Hammarberg vill hon skapa en kultur där forskningsresultat snabbt kan testas och implementeras i vården. Genom ett nära samarbete med vårdpersonalen kan de säkerställa att nya metoder följs upp, utvärderas och utvecklas vidare för att möta patienternas behov.

De har ett gemensamt mål: att hela vårdkedjan ska ha tillgång till rätt verktyg och evidensbaserade metoder för att arbeta förebyggande, med stöd av en kritisk massa av vårdpersonal och forskare som ständigt samarbetar för att förbättra vården.
– Vården måste vara proaktiv i arbetet med levnadsvanor, och utvecklas evidensbaserat i takt med patienternas förändrade behov och önskningar i vårt allt mer digitaliserade samhälle, säger Ylva.

Sandra instämmer och tillägger:
– Vi vill bygga en grund där vetenskapen styr, inte tyckanden, så att varje patient får den hjälp de behöver.

 

Text: Daphne Macris

 

 

 

 

 

 

Publicerad 2024-11-20