Vårdhunden Astrid på praktik

Ett eget foto på väggen bland personalstyrkan. Blivande vårdhunden Astrid är snart en del av vårdteamet på ASIH Långbro Park Stockholm Södra där hon gjort delar av sin praktik till vårdhund. Tillsammans med matte Sara Gripenbrand, leg. sjukgymnast på avdelningen, har Astrid lagt grunden för implementering av vårdhund på ASIH Södra.

– Responsen från patienter, boende, anhöriga och personal kring att Astrid är en del av vården har varit mycket positiv, säger Sara Gripenbrand som till sommaren siktar på att tillsammans med Astrid vara ett certifierat vårdhundsteam.

Den svenska modellen

Astrid blev tre år nu i januari och hon och Sara utbildas på Vårdhundskolan i Uppsala för att bli ett certifierat vårdhundsteam*. Utbildningen går under namnet Den svenska modellen och följer SIS-standard. Förkunskapskrav enligt standarden är att föraren ska ha vårdutbildning på lägst gymnasienivå samt minst två års dokumenterad yrkeserfarenhet inom vård och omsorg. Förarens hund ska ha godkänt resultat i ett lämplighetstest, och vara minst ett år vid testtillfället. Hunden ska också vara godkänd vid hälsoundersökning av veterinär.

Tanken är att det är på ASIH Södras palliativa avdelning som Astrid ska vara framöver, men även patienter och anhöriga inskrivna i ASIH Stockholm Södra ska få möjlighet att träffa henne men då på avdelningen.

– Att en vårdhund kan motivera, öka välbefinnande, öka socialitet, skänka tröst, lindra oro, bidra till meningsfullhet och aktivitet är känt sedan tidigare och det har vi verkligen fått bekräftat under Astrids praktik, säger Sara som även gett Astrid möjlighet till praktik på ett äldreboende med demenspatienter.  

Sjukgymnastik på palliativa avdelningar kan bidra till livskvalité i livets slut. För många av patienterna är det livskvalitet att i möjligaste mån kunna bibehålla funktioner, att för en stund kunna vara i nuet och inte behöva tänka på det som oundvikligen ska komma, att kunna röra på sig, att få komma ut.

– Våra besök hos patient kan bidra till aktivering, mobilisering, funktionell träning och andningsgymnastik på ett naturligt sätt. Det kan vara så enkelt som att patienten skrattar av Astrids besök och på sätt får upp slem ”hostar upp sig”. Vi som team får fler uppdrag än jag tidigare fått som enkom sjukgymnast, säger Sara.

Älskar att hälsa

Enligt Sara är det viktigt att blivande vårdhundar är sociala, nyfikna och man tränar dem att jobba med sin hundförare men mot patient. Hunden måste ha ett föremålsintresse, vara följsam och miljötränad. De ska klara av olika miljöer, underlag, ljud- och hastiga rörelser hos människor runt omkring utan att visa aggressivitet eller stress, oro.  Allt detta för att kunna arbeta med hunden mot ett specificerat mål som till exempel kan vara att lindra oro eller nedstämdhet, att öka motivation, underlätta kommunikation, eller locka patienten till aktivitet eller träning.

– Astrid älskar att hälsa på människor och är superbra på att stanna kvar vid patient och anhörig och bli klappad. Hon ligger gärna kvar i sängen bredvid patient i lugn och ro utan att behöva "göra så mycket mer", säger Sara.

Sedan tycker Astrid mycket om att utföra olika tricks med godis som belöning. Sara har en portmonnä med godis i som hon ger patienten att hålla i. På vis riktar Astrid sitt intresse och fokus mot patienten och vet att det är patienten hon skall jobba med.  

Gediget förarbete

Studier inom geriatrisk och psykiatrisk vård har visat att närvaron av vårdhund lindrar oro och stress. I svåra livssituationer kan hundens närvaro minska känslan av ensamhet, minska depression och göra människor mer benägna att söka kontakt med andra. Inom palliativ vård vid livets slutskede har närvaron av vårdhund visat sig kunna ge tröst, trygghet och motivation. I svåra livssituationer kan hundens närvaro minska känslan av ensamhet, minska depression och göra människor mer benägna att söka kontakt med andra.

Eftersom ASIH Södra inte haft vårdhund på avdelningen tidigare har Sara tillsammans med ansvarig avdelningschef lagt ned ett omfattande arbete på att skapa riktlinjer, rutiner, information samt riskanalys för att införandet ska fungera.

–  Det är en enorm förmån att få arbeta med Astrid och det har underlättat att ledningen varit så positiv från början. Det skänker sådan glädje att se vad vårdhund kan bidra med hos våra patienter, säger Sara.

Remiss och vårdförlopp

Remissförfrågningarna till Sara och Astrid har kommit från läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och avdelningens kurator. Först läser Sara på i journalen och träffar patienten utan Astrid för att se vilka behov som finns och för att stämma eventuell hundrädsla, allergier, berätta om Astrid och stämma av patientens hunderfarenhet och förväntningar.

Vårdkontakten kan till exempel ha som mål att motivera, aktivera och öka välbefinnande hos en enskild patient och bestå av besök av Sara och Astrid en gång i veckan under flera veckor.

*SIS standard  (SS 8760000:2013)

Publicerad 2025-01-20