Patientsäkerhet från start!

Internationella patientsäkerdagen äger rum den 17 september och har i år temat ”Säker vård för varje nyfödd och varje barn”. Inom Stockholms läns sjukvårdsområde pågår ett ständigt arbete för ökad patientsäkerhet, inte minst för att värna barnen.

Förutsättningar för en god start i livet

Barnmorskemottagningarnas uppdrag är att ge god vård till den gravida och det ofödda barnet och därigenom göra barnets start i livet så trygg och säker som möjligt. Det är ett arbete som påbörjas långt före födseln och som involverar många olika delar.

Emma Lilliehöök (till vänster) är verksamhetschef och Ingrid Blomstergren (till höger) är verksamhetsutvecklare på BMM Norra Stockholm. 

Emma beskriver hur barnmorskemottagningarna jobbar för att uppmärksamma risker och ohälsa hos både barnet och kvinnan i ett tidigt skede:

– Vi bokar in ett hälsosamtal i början av graviditeten där vi fokuserar på att hitta risker för det ofödda barnet. Då använder vi en så kallad samtalspalett med olika frågor eller teman, där den gravida själv får styra mycket men där vi också har vissa frågor som vi alltid ställer. Vid nästa besök använder vi en riskbedömningsmall för att se om det finns risker kopplade till psykisk eller fysisk hälsa, den sociala situationen, missbruk eller liknande. Om vi ser sådana risker så gör vi en åtgärdsplan enligt en särskild mall. Ibland kan vi behöva göra en orosanmälan. Målet är att den gravida och den blivande familjen ska må bra under graviditeten och i det kommande föräldraskapet, så att förlossningen går bra och att förutsättningarna för en god hälsa i livet finns där redan från början.

WHO rekommenderar fyra besök på barnmorskemottagning som standard för gravida. I Region Stockholm görs i genomsnitt 10-11 besök per graviditet. Vården är kostnadsfri och tillgänglig.

– Våra mottagningar finns även i utsatta områden och har kompetens att jobba med de grupper som kräver lite mer. Vi har familjecentraler, föräldraskapsstöd och fasta läkare och vi har möjlighet att anpassa våra föräldraskapsutbildningar så att de fungerar så bra som möjligt för olika patientgrupper, bland annat finns de digitalt på flera olika 7-8 språk. En del patienter behöver introduceras i svensk sjukvård. Vi behöver nå föräldrarna där de befinner sig, säger Ingrid.

Emma och Ingrid betonar att barnmorskemottagningarna erbjuder frivillig vård och att det därför är extra viktigt att patienterna förstår vilken hjälp de kan få, att det är deras eget ansvar att boka besök och hur det går till. Det kan vara en utmaning, inte minst de skörare patienterna som kanske inte förstår att de behöver.

– Många gravida och blivande föräldrar möter vården för första gången när de kommer till oss på barnmorskemottagningen. Då är det tryggt att veta att de möter barnmorskor som fått ta del av ett grundligt introduktionsprogram och som arbetar utifrån samma riktlinjer och rutiner som på alla våra enheter. Barnmorskorna har en gedigen kunskapsbank att luta sig mot. Vi finns där för barnet redan under graviditeten, säger Emma.

Läs mer om barnmorskemottagningarnas verksamhet på barnmorskemottagningar.se 

Trygghet genom delaktighet

Inom BUP Stockholm bedrivs ett systematiskt förbättringsarbete med delaktighetsamordnare och barnrättssamordnare. Det är ett arbetssätt som genomsyrar hela organisationen sedan några år tillbaka och som fått ett stort genomslag.

Janine Semius (till vänster) är delaktighetssamordnare och Lotta Söderman (till höger) är patientsäkerhetssamordnare. De är även barnrättsombud, en roll som finns på flera av BUP:s enheter för att ta tillvara barnens perspektiv och möjliggöra att FN:s barnkonvention efterlevs.

Samordnare och barnrättsombud jobbar strukturerat tillsammans för att fånga upp synpunkter från barnen och vårdnadshavarna via patientforum, samtal och enkäter. Sedan tar de svaren med sig in i organisationen som underlag till förbättring. Allt för att ge en bättre vård med patienten – barnet – i fokus.

– Att patientens röst blir hörd är grundläggande för patientsäkerheten, säger Lotta. Att man tar sig tid att bemöta och förklara, skapa förståelse. Det spelar ju ingen roll hur mycket information vi har att erbjuda om barnen och deras vårdnadshavarna inte förstår den.

Janine håller med:

– Det är otroligt viktigt för patientsäkerheten att de barn vi möter känner trygghet och tillit, och det gäller förstås för vårdnadshavarna också. Att vi ger ett bra bemötande och att patientinformationen är begriplig. Vi behöver följa upp de förändringar vi gör, blev det bättre efteråt? Och vårdplanen, själva hjärtat i vården, förstår patienten vad den innehåller? Hur ska den annars kunna följas?

Lotta menar att en trygg och välinformerad patient också innebär minskade risker när man till exempel byter behandlare. Att patienten är välinformerad om sin egen vård, vad som planeras och varför.

 – Det finns olika vägar för klagomål och synpunkter, och de formella kanalerna används oftast av vårdnadshavarna säger hon. Vi behöver också möta barnen, fråga vad de tycker. Och med det här arbetssättet kan vi lättare göra det.

Vissa förändringar tar lite längre tid, det kan till exempel handla om att söka pengar och att samordna med andra aktörer.

– Ett exempel på något som vi lyckats få till, som varit ett starkt önskemål från patienter, har varit närhet till djur. Ibland tar saker lite längre tid, vi har till exempel sökt fondpengar och samordnat med andra aktörer.  Nu har de patienter som vårdas inom BUP:s heldygnsvård möjlighet att träffa terapihundar och hästar, säger Lotta.

Förbättringar som har blivit genomförda visas upp på affischer i väntrummen.

– Det blir en viktig signal till barnen och ungdomarna om att deras synpunkter tas på allvar. Förhoppningsvis kan det få ännu fler att dela sina tankar. Vi strävar efter att alltid ha barnens och ungdomarnas bästa i fokus, säger Janine.

Läs mer om BUP:s verksamhet på bup.se

Foto: Camilla Thorén, SLSO
Illustration "World Patient Safety Day": WHO

Publicerad 2025-09-17